En dam på gatan

Om en dam möter en herre på gatan som hon nyligen träffat men som inte känner igen henne i hastigheten, så skall hon ändå genast hälsa på honom med en böjning på huvudet. Det verkar mycket tarvligt att höra en dam säga till en herre: "Jag mötte er på gatan häromdagen, men ni ville inte hälsa på mig ni!" Sådant är bara dumt att säga. Om man känner igen någon, så hälsar man, och denna hälsning görs ju så korrekt och flyktigt, att den inte betyder något slags vare sig efterhängsenhet eller invit, om det nu är det som de där damerna tror, vilka styvnackade seglar förbi alla herrar som inte hälsar först på dem. I England är det alltid damerna som hälsar först och här i Sverige är det trevligt om den gör det som hinner först.

En dam som går tillsammans med en herre på gatan skall med en böjning på huvudet följa med i en kavaljers hälsningar, även på för henne fullkomligt obekanta personer.

En dam tar aldrig av sig handsken för att hälsa. Om hon inte händelsevis just skulle ha blött ned hela handsken i snö eller regn till exempel, så att den är otrevlig att ta i! Och om hon av en händelse skulle träffa en äldre dam som skulle sträcka fram sin bara hand mot henne, så är det också klart att hon drar av sig handsken. Men annars aldrig!