fredag 30 april 2010

Middag utan hembiträde

Att i vardagslag reda sig utan hembiträde går i regel rätt bra, i moderna lägenheter åtminstone, men när det blir fråga om att ha främmande ställer sig saken lite mer komplicerad. Det är ju inte så roligt för värdinnan att echaufferad komma in till sina gäster och sprida en doft av matos omkring sig. Därför har min erfarenhet som husmor lärt mig att hitta på rätter som kan beredas i förväg så mycket som möjligt. Och mina gäster ha förefallit rätt belåtna, när jag låtit nubben och cocktailen beledsagas av några goda sandwiches, nätt upplagda på en assiett, och sedan som mer substansiell föda serverat oxfilé i sky, som inte blivit sämre av att den stått i skafferiet sedan föregående dag. Inte heller har jag själv blivit utschasad av att breda smörgåsarna, koka potatisen i smör och göra majonnässåsen samma dag, när sedan efterrätten står fix färdig på den lilla tevagnen eller serveringsbordet, som placerats bredvid mig, så att jag mitt i bordskonversationen slipper springa ut i köket upprepade gånger.

Gullan föreslår följande matsedel, när några av era vänner komma på besök:
* Sandwiches
* Oxkött i sky
* Ungsstekt potatis i form
* Rysk tårta

Klädsel på kontor

Alla vet nog hur den idealiska kontorsklädseln ser ut. Korrekt, enkel och fräsch bör man vara. Att klädseln ska vara enkel, med rena linjer, utan något pynt är inte bara vackrast utan också mest praktiskt, man måste ju tänka på att vara bekvämt klädd, när man kanske ibland sitter på sin stol en hel dag. Det är inte roligt då att ha en aning för små skor med mycket höga klackar eller ha för hårt om midjan.

Alldeles galet är det naturligtvis att gå till kontoret utstyrd med pälsverk och hatt med flor. Det finns faktiskt en del flickor som försöker få utloppför sin längtan efter lite filmstjärneelegans åtminstone på vägen till och från arbetet, men det är nog att räkna fel, om man tror att sån klädsel ser fin ut.

torsdag 29 april 2010

Vi telefonerar - Del 2

Kan man tänka sig något så oförskämt egentligen som att vi under hela dygnet får lov att ta emot oväntade telefonbesök per tråd? Det är inte bara att varor bjuds ut vid olika tider, det är också att ens svärmor kan hitta på att ringa i all välmening, just då man står i begrepp att byta på lillen, som det hänt en malör i byxorna! Man svarar då onekligen en smula förstrött och kanske otåligt, och genast blir svärmor fnurrig. Eller en älskande hustru som plötsligt fattas av en våg av ömhet för mannen som hon kanske har försummat på sista tiden och ringer upp honom på kontoret med hjärtat bräddfullt av rara känslor och vilja till kärleksfulla ord. Hon blir tvärbesviken och ganska lömsk på mannen, när hon hör hans stelt avvisande och generade röst. Tänk om han i alla fall just satt och flirtade med sin näpna sekreterare? Ja, telefonen kan ställa till....

Vi måste skaffa oss en speciell telefonfantasi som gör att vi  förväg är medvetna om att sådana där situationer kan uppstå. Det är och förblir ett oskick att ringa privatsamtal till kontor och firmor!

När man ringer upp, är det nog klokast att inleda samtalet med en fråga om man stör, liksom det är bäst att höra om vederbörande har tid med ett längre samtal just då. Att bara börja prata och breda ut sig om saker och ting är tanklöst och väldigt olämpligt.

tisdag 27 april 2010

Klubb-bjudning

Vi mena nu små klubbar på från sex till tolv medlemmar och som ha till uppgift att förkovra medlemmarna i språk, litteratur, bridge eller vad det är. Man samlas alternerande, hos medlemmarna och den välfägnad, som bjudes, är alltid fastslagen. Det vill säga, antingen måste den kosta en vissa summa, som ej får överskridas- den som får mest ut av pengarna skiner som en sol bland de andra! - eller också är inte kostnaden fastslagen, men väl fägnadens art, som inte får ruckas på.

Om det alltså är uppgjort, att man inte får bjuda på annat än smörgås, så är det dålig ton att bjuda på någon omelett eller annan varmrätt osv.

Gullan föreslår för exempel en språkklubb som möter varje vecka klockan 1/2 3. När man kommer bjuds en cocktail, efter en dryg timme te med smörgåsar (aldrig kakor, aldrig tårta).

En annan språkklubb med endast damer. Man kommer kl. 8. Senare på kvällen tebricka med tre sorters kakor och tårta; choklad cirkulerar hela tiden.

En bridgeklubb med herrar och damer; Choklad (ingen frukt) framsatt jämte vermouth, whisky, vichyvatten. Senare serveras te, öl, snaps samt smörgåsar (ej varmrätt, ej kakor)

måndag 26 april 2010

Vi telefonerar - Del 1

Jag tror att man telefonerar särskilt mycket här i Sverige i jämförelse med andra länder. Telefonen är oss förstås till stor nyttja och gläjde. Den är rentav så viktig för vår trevnad, att man ibland borde räkna med den ännu mera än man gör. Det skulle ibland löna sig att avstå från andra utgifter för att exempelvis skaffa två telefoner för en stor och välmående familj med halvvuxna och vuxna ungdomar. Jag är säker om att mycken retlighet från husfadern och gnat syskon emellan skulle kunna undvikas, om föräldrarna hade en apparat inne hos sig och barnen en i något annat rum. Att stå och tala ute i tamburen är för resten aldrigt roligt.

Och så finns det ju möjlighet att få lång sladd och att kunna stänga av telefonen i bland. Sånt tänker inte folk alltid på!

I de fortsatta avsnitten i detta tema kommer jag att berätta för er hur man svarar; med namn eller nummer? Hur man uppför sig om man ringer fel och inte minst hur man tackar efter en bjudning. Missa inte detta!

fredag 23 april 2010

Om smörgåsar

Tro nu inte att smörgåsar alltid måste vara så märkvärdiga: skurna i trekanter och utkrusade med majonäs och prydnader av alla slag! Såna smörgåsar för äldre personer eller ungdomar är vanliga men inte alls så goda eller roliga fastän de står avfotograferade i alla husmorsrecept och damer tävlar i att göra allt krångligare och "vackrare".

Men hej, vad alla människor blir lyckliga om de en enda gång får hederliga svenska smörgåsar som inte ett enda dugg kan kallas för sandwiches! Tänk er till exempel verkliga smörgåsar av stora skivor färsk, kryddad limpa med ost på, hårt delikatessbröd med salt kött, skivor av långfranska med de frasiga kanterna kvar och med ägg och ansjovis - någonting verkligt att bita i! Det är gott och kostar inget huvudbry att göra, som de där andra tillknollrande finesserna. Varm chocklad, kaffe eller buljong i stora koppar. Kakor. Konstigare behöver det inte vara vid t ex en ungdomsbjudning med dans.

torsdag 22 april 2010

Att niga

Flickor får lära sig att niga i Sverige, liksom pojkar att bocka. En flicka som niger graciöst utan att knixa är är en rar syn, och det ser alltid artigt ut, när där det gäller gamla personer. Nu niger man inte alls så mycket som förr, då till och med äldre fruar stod och neg för varandra i oändlighet när de träffades. Men ingen flicka skall känna sig generad om hon till exempel kommit in i vanan att niga för sin chef. Det är tusen gånger bättre att hälsa litet för artigt än att göra det nonchalant.

Ungkarlsmiddag

Ungkarlens lya består av ett á tre rum med kokvrå och antalet gäster är tre. Vi får väl tänka oss att den ordinarie städerskan är påtingad till matlagning och disk m.m.

Smörgåsbordet dukas på ett litet rullande serveringsbord. Vi utgå ifrån att det finns en liten spis med stekugn i kokvrån. Lägg in det hårda brödet i varm ugn några minuter. Då blir det först mjukt. Låt det ligga utbrett en stund blir det åter hårt, mycket mört och utmärkt gott.

Gullan rekommenderar följande meny:
* Sillgratin
* Små goda köttbullar
* Italiensk sallad
* Ett blomkålshuvud (Koka det på morgonen så hinner kåloset försvinna till middagen)
* Fasta tomater
* Hummer naturel
* Gratinerad oxfilé
* Blandad frukt och kaffe

Maten är vald med tanke på att en hel del kan göras i förväg och att det ej skall bli matos och rök i kokvrån vid middagsdags.

onsdag 21 april 2010

Hembrygd apelsinlikör

Skalet av tre apelsiner skäras i fina strimlor och läggas i en tvålitersflaska. Däri hällas 1 l billig konjak, 6 hg socker samt en vaniljstång, som bindes med en tråd och får hänga i flaskan. Denna skakas varje dag i sex veckor och är sedan färdig att filtreras.

När man hälsar

När man hälsar på folk skall man se lite glad och vänlig ut. Det finns herrar, vilkas entusiastiska och kanske enda omdöme om en dam lyder: "Hon hälsar så trevligt!" Och när man frågar dem på vad sätt, svarar de kanske: "Man ser alltid så tydligt hon hälsar. Hon böjer på huvudet och och ler lite grand, så manl blir riktigt uppmuntrad, varenda gång man möter henne, även om man inte alls känner henne närmare."

En hälsning ska vara en vänlig hälsning. Alla människor som man känner igen och vilka man någon gång har träffat ska man hälsa på. Det ligger något litet grand smickrande i att se sig ihågkommen och igenkänd. Och varför skall man inte göra sina medmänniskor en sån liten och billig glädje?

Det är typiskt att det finns folk som låter bli att hälsa för att straffa folk därmed, som ett slags hämnd. De har blivit osams, eller de ogillar en person, och så knycker de på nacken och säger: "Jag tänker inte hälsa på henne eller honom vidare!" Det är i alla fall mycket illa beräknat eftersom skuggan från den uteblivna hälsningen uteslutande falla på den människa som slopat den. Man skall hälsa på alla bekanta som man känner igen, både små barn och folk som man inbillar sig stå under en, och man skall se hövlig ut, även då man i förbifarten hälsar på sådana man inte tycker om.

tisdag 20 april 2010

Inbjudningskort

Vi är väl alla medvetna om vikten av inbjudningskortens utformning. Men en förtydling kan aldrig vara fel.
På inbjudningskortetskall helst värdfolkets namn vara tryckt, ej utskrivet. Gästens namn m.m får ej maskinskrivas utan utskrivas med bläck. På kortet utsättes klädsel (även på kort till ensamma damer).

Skall det vara frack utsättes ingen klädsel alls, frack är då underförstått. Med kavaj menas blå kavaj och mellanklänning, mörkare eller ljusare, med långa ärmar; med förmiddagsdräkt jaquette, blå eller svart kavajkostym och mellanklänning, även ljusare, med långa ärmar, men ofta en middagsklänning.

Varför vett och etikett?

Man hör numera, att folk börjar att reagera lite mot gamla stela etikettregler. Men har man upplevat de allmänhetens frågor som dagligen ställs till en tidning per brev eller per telefon, då undrar man också, om det inte på samma gång existerar ett slags självplågeri, som rent vill digna under en sträng etiketts alla regler. Hör bara:

"Hur ska det gå till vid mitt bröllopp, enligt etikettens fordringar?" frågar en ung flicka. "Vem ska trä förlovningsringen på fingret först - fästman eller fästmö? När skall det ske enligt etiketten?" frågar en annan tös. "Jag bör väl bära lång sorgslöja ett år" "Måste en ensam 24-årig flicka på semester beställa in sprit till maten på hotellet? För det ser väl för enkelt ut med bara en läskedryck" "Vad säger man när man framlämnar blommor? Varsågod är väl inte nog?" Osv.

Misströsta inte! Ni husmödrar som, liksom mig - Gullan - vet att det är viktigt att kunna föra sig, kommer att ha en stor nytta och glädje av min stora erfarenhet och stilkänsla.