När man bjuder från telefon....

Nuförtiden kan man helt lugnt sätta sig vid telefonen med en lista på dem man vill se på middag till exempel och sen ringa upp den ena efter den andra av de önskade gästerna. Men då ska man inte börja samtalet så här:
"Hallå Signe! Vad har du för dig på lördag åtta dar?" eller "Är du mycket upptagen nästa måndg kväll?" Om Signe då svarar: "Inget särskilt", eller: "Neej", och ni sen bjuder henne så känns det förargligt för henne att svara nej, om hon nu inte alls har lust att gå eller om hon hade bespetsat sig på att sitta hemma och vänta på telefon från sin älskling. Och svarar Signe att: "Jaa, jag har väldigt mycket den dan", och sen får höra att hon skulle bli bjuden på något verkligt livat så känner man sig generad att ändra sig och hoppa på det överraskande erbjudandet.

Nej rakt på sak ska man bjuda: "Goddag lilla Signe! Jag och Gustaf undrar om du skulle kunna komma och äta middag hos oss om lördag åtta dar? Vi har tänkt oss klockan sju och smoking." Då kan Signe svara: "Tack så hemskt snällt av er! Men jag är bortbjuden den kvällen." Eller: "Å tack så mycket - det ska bli roligt att få komma."

Julgransplundring

Jag, Gullan, vill gärna dela med mig av min stora erfarenhet och visdom och nu när julen börjar närma sig, så tänker jag berätta för er hur en julgransplundring bör gå till. Visserligen lite väl tidigt, men ni kommer kanske behöva förbereda er.

Julgransplundring
En bjudning för barn, då granen ska plundras, går ju i stort sett till på samma sätt som andra barnbjudningar, men momentet med plundring kommer ju till. Först och främst, om ni har några särskilt vackra karameller eller annat gott i granen, så se till att samma sort (eller likvärdig) räcker till alla, med ett ord, att var och en får precis lika mycket och lika fint.

När barnen druckit te eller choklad och låtit maten smälta litet, börjar dansen kring granen. Först vanliga juldanser; flickan går i ringen, räven raskar över isen, källan den klara, väva vadmal, skära havre, sedan till slut långdansen genom alla rum och köket. När så granen hedrats börjar plundringen, då granen släckes.

Få barnen själva utföra plundringen, måste de övervakas. En barnskara som släppes lös utan kontroll på en gran kan liknas vid en hord kannibaler. Bäst är emellertid, att barnen ej själva få plundra, utan att de äldre plocka ned allt på stora brickor. Allt lägges i lika stora lotter och sedan draga barnen lott. Och vackert utsirade vanliga påsar att taga med julgransgotterna i skola finnas till hands. Ty gotterna få endast avsmakas, ej ätas upp på stället.