Bjudning på landet Del: 4

Mariannes väninna Ulla, gift med godsägare Bonk, hade ordnat mycket trevligt för sina gäster. Marianne fann i sitt rum en välkomnande liten bukett av ängsblommor på byrån och tomma lådor i byrån att lägga ned saker i. Svart och vit tråd, synålar samt en fläta mångfärgad tråd och säkerhetsnålar. Ett par trevliga, inte allt för tunga och komplicerade, böcker och en illustrerad tidning att titta i strax innan man somnar, blev Marianne förtjust att se.

Ulla som värdinna lämnade gästerna helt i fred. De deltog i de måltider och nöjen som var ordnade, men sedan var det inte tal om att de skulle släpas upp till utsiktsberg eller att gå i somligas ögon tråkiga promenader. Inte heller plågade Ulla sina gäster med bön om underhållning, så att en fröken med vacker sångröst nödvändigtvis skulle sjunga visor och en skådespelare deklamera något ur sin repertoar. Hon var en rejäl värdinna Ulla och skötte lugnt sina många dagliga sysslor, så att gästerna inte fick någon känsla att hon gjorde enorma uppoffringar för deras skull.